تعلم مقالة تعبير باللغة السويدية تاريخ العلوم او العلم Vetenskapshistoria

بحث باللغة السويدية عن, موضوع مجاني منسق جاهز للطبع تاريخ العلوم او العلم Vetenskapshistoria, موضوع ابتدائي ثانوي للجامعة باللغة السويدية باللغة السويدية والفرنسية والألمانية والاسبانية والعربية عن تاريخ العلوم او العلم Vetenskapshistoria, مقالة تعبير في اللغة السويدية بالمجان عن تاريخ العلوم او العلم Vetenskapshistoria, طريقة كتابة موضوع منهجي بحث مدرسي على ورقة عن موضوع تاريخ العلوم او العلم Vetenskapshistoria براجراف جمل ونصوص في اللغة السويدية. مطوية فقرة قصيرة , تعبير جاهز للتحميل, بحوث مجانية جاهزة للتحميل من الانترنت, Många grundprinciper för ett vetenskapligt arbetssätt fastlades redan av Aristoteles, men i modern tid var det på 1600-talet som empiriska metoder fick sitt genombrott. Medan vad som kan klassas som vetenskapliga experiment och observationer gjorts så länge som mänsklig civilisation funnits, kopplades vetenskapen länge tätt till filosofi, och fram till modern tid sågs de två ofta som samma sak.[3][4] På 1600-talet hade ord för vetenskap börjat separeras från begreppet naturfilosofi, och den vetenskapliga metoden började att formas. Medan empirisk undersökning av den naturliga världen beskrivits sedan antiken, och medan den vetenskapliga metoden har använts sedan medeltiden, så räknas födelsen av modern vetenskap till att ha varit på 1500- och 1600-talen i Europa. Det vetenskapliga synsättet, att använda observationer och logiska tankar för att se mönster och förstå bakgrunden till naturliga fenomen, har dock funnits så länge som vi kan se tillbaka i mänsklig civilisation.[5] I förhistoriska tider fördes råd och kunskap vidare från generation till generation genom muntlig tradition, och arkeologiska fynd visar att det förekom utveckling av astronomisk kunskap före skriften.[6][7] Utvecklandet av skrift tillät att kunskap sparades och meddelades mellan generation trogenhet till originalet, medan den muntliga traditionen kunde leda till misstag i minnet och återberättandet, och det gjorde att vetenskapen kunde utvecklas storartat i takt med den mänskliga civilisationen. Bland andra egyptierna och mesopotamerna revolutionerade och nedtecknade flera vetenskapliga områden som astronomi, medicin och biologi.[8] Beskrivningar av empiriskt displicernade[förtydliga] undersökningar av den naturliga världen började förekomma i Grekland under antiken, av människor som Aristoteles och senare i Rom av exempelvis Plinius den äldre, filosofer som förstod att naturen följde specifika lagar och mönster som inte gick att bryta. Den vetenskapliga metoden anses ha använts i alla fall sedan medeltiden, av bland andra Alhazen och Roger Bacon. Under antiken var naturvetenskapen och samhällsvetenskapen tätt sammankopplade, och det gjordes ingen större skillnad på en person som studerade matematik och en som studerade historia, poesi eller politik. Filosofen Thomas Hobbes studerade politik med ett vetenskapligt tillvägagångssätt, och var en av de första samhällsvetenskapsmännen. Det moderna västeuropeiska vetenskapsbegreppet utvecklades under 1600-talet med Galileo Galilei, som istället för att främst sätta sin tro till auktoriteter själv utförde experiment. Detta skiljde honom från många tidigare vetenskapsmän, som Aristoteles. Galileis metod ledde sedan till hypotetisk deduktion, det vill säga att man tar fram teorier och utför experiment för att stödja eller motbevisa dem. Newtons Principia från 1687 räknas ofta som en viktig milstolpe i det vetenskapliga tänkandet, då den med endast ett fåtal naturlagar förklarade ett flertal fenomen och lade grunden till reduktionismen. Under upplysningstiden började "naturfilosofer" att skiljas från filosofer i att de arbetade efter vad som senare skulle kallas den vetenskapliga metoden, och ur naturfilosoferna började det även uppkomma sådana som inte studerade naturen, utan människan och dess samhälle.[9] Detta var början på den moderna samhällsvetenskapen, och idén var att tillämpa den vetenskapliga metoden även på mänskligt beteende, och på det sättet förstå och förbättra ämnen som politik, ekonomi, psykologi och religion.[9][10] Under 1800-talet uppkom uttrycket vetenskaplig metod för att beskriva metoden använd under vetenskapliga observationer och experiment, och termen spreds snabbt efter 1870-talet, trots att det inte fanns en definitiv förklaring av vad begreppet innebar.[11] Det engelska ordet för vetenskapsman, "scientist", användes första gången 1833 av William Whewell,[12] och användandet av det plurala "scientists" för en särskild grupp människor som brukade vetenskap började att användas under andra halvan av 1800-talet.[11] I början av 1900-talet var den moderna synen på vetenskap, som ett sökande efter kunskap med en speciell metod och av en speciell grupp, i stort sett definierad, och termen hade börjat användas för att ge legitimitet åt varierande fält såsom "vetenskaplig medicin".[11] Under 1900-talet började även banden mellan vetenskap och teknik att växa mycket starka, och som Martin Rees förklarar, har framgångar i vetenskaplig förståelse och teknik varit synergistiska och avgörande för varandra. Tiden sedan den industriella revolutionen har möjliggjort en ökande takt i vetenskapens framgång, och under 1900-talet utvecklades många revolutionerande idéer och teorier som Albert Einsteins relativitetsteori, kvantmekanik, strängteori, utomjordisk astronomi och informationsteknologi. Den ökade styrkan i teknologin möjliggör en eskalerande ökning, vilken enligt vissa kan resultera i en teknologisk singularitet.[13][14] Etymologi [redigera] Det engelska ordet science, samt många andra språks ord för "vetenskap", kommer från latinets scientia, ett substantiv format ur verbet scire, "att veta".[15] Ordet började under 1700-talet att motsvara dagens naturvetenskap, men under 1900-talet vidgades begreppet och nya discipliner såsom social sciences växte fram som också tillämpar den vetenskapliga metoden. Därmed har skillnaden mellan det engelska ordet science och svenskans vetenskap alltmer kommit att suddas ut. Humaniora ingår i de svenska ordet "vetenskap", i det tyska "wissenschaft" och i det franska "science", men inte i det engelska "science".[15] Den del av vetenskap som vi på svenska kallar humaniora brukar på engelska hamna under begreppet "arts". Numera använder man på engelska begreppet natural science då man vill markera att man menar just naturvetenskap till skillnad från till exempel samhällsvetenskap och det inte framgår av sammanhanget.