تعلم مقالة تعبير باللغة السويدية البطالة Arbetslöshet

بحث باللغة السويدية عن, موضوع مجاني منسق جاهز للطبع البطالة Arbetslöshet, موضوع ابتدائي ثانوي للجامعة باللغة السويدية باللغة السويدية والفرنسية والألمانية والاسبانية والعربية عن البطالة Arbetslöshet, مقالة تعبير في اللغة السويدية بالمجان عن البطالة Arbetslöshet, طريقة كتابة موضوع منهجي بحث مدرسي على ورقة عن موضوع البطالة Arbetslöshet براجراف جمل ونصوص في اللغة السويدية. مطوية فقرة قصيرة , تعبير جاهز للتحميل, بحوث مجانية جاهزة للتحميل من الانترنت, Arbetslöshet är när en person saknar (betalt) arbete, men även ett mått på hur stor andel av arbetskraften (inom ett område) som saknar arbete. Inom politiken är arbetslösheten i ett land ofta en av de frågor som debatteras mest. I vissa länder finns olika typer av stöd för den som är arbetslös. I Sverige kallas försäkringen arbetslöshetsersättning (A-kassa) och är inkomstprövad. Innehåll [göm] 1 Typer av arbetslöshet 2 Arbetslöshetens orsaker 2.1 Förklaringar till för högt löneläge 3 Arbetslöshet i världen 3.1 Sverige 3.2 Utvecklingsländer 4 Se även 5 Källor 5.1 Noter 6 Externa länkar Typer av arbetslöshet [redigera] Arbetslösheten är svår att jämföra mellan länder eftersom definitioner kan variera från land till land. Exempelvis kan arbetslöshet betyda: Person/-er som vill förvärvsarbeta, men som inte kan finna sådant arbete. Personer i åldrarna mellan avslutad normal skolgång och normal pensionsålder, som vill förvärvsarbeta, men inte kan finna sådant arbete. Personer som inte är förvärvsarbetare eller studerande på heltid, inklusive personer i arbetsmarknadsåtgärder. Genom att variationer i åldersgränser, kategorier och definitioner existerar, kan man sällan jämföra olika länders arbetslöshetssiffror - ens inom EU. Arbetslöshetens orsaker [redigera] Den klassiska förklaringen till arbetslöshet. Den totala arbetslösheten kan delas in i: Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller arbetsmarknadens parter sätter för höga reallöner eller minimilöner Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa. Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan till exempel uppträda genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar eller genom att de lokala arbetstillfällena blir utkonkurrerade. Synen på vad som orsakar arbetslöshet har varierat genom tiden och än idag är det en diskuterad fråga inom nationalekonomin. Frågan kompliceras av att det finns olika sorters arbetslöshet. Man brukar skilja mellan friktionsarbetslöshet och strukturarbetslöshet. Den förra är inte särskilt skadlig vare sig för den arbetslöse eller ekonomin i sin helhet. Den senare är mer allvarlig eftersom den ofta antas bero på att det råder obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. Man kan urskilja tre huvudförklaringar till arbetslöshet: att lönerna är för höga, att efterfrågan är för liten och att marknaden är för trög för att kunna föra ihop utbud och efterfrågan.[1] Förklaringen som fokuserar på lönenivåerna kallas ofta den klassiska förklaringen. Att istället fokusera på efterfrågan gjorde bl.a. den engelska ekonomen John Maynard Keynes. Keynes syn på arbetslöshet har haft stort inflytande i Sverige. Den tredje förklaringen menar att friktionsarbetslösheten i själva verket är mer central än vad den ofta anses vara. Därför gäller det att övergången från arbete till arbete eller från arbetslöshet till arbete sker så smidigt som möjligt. På så sätt minskas mängden oarbetade timmar i samhället. Vissa ekonomer anser att det råder en motsättning mellan de europeiska välfärdsekonomierna och låg arbetslöshet. I USA har arbetsmarknaden historiskt sett varit mindre reglerad och anställningar har varit mindre säkra för arbetarna, amerikaner flyttar generellt sett mer än européer, har mindre facklig aktivitet och större löneskillnader. Detta har tillsammans bidragit till att den amerikanska arbetsmarknaden varit mer flexibel, till kostnad av sämre villkor för arbetstagarna. Vissa har även föreslagit att det är den nya tekniken som reducerar behovet av mänsklig arbetskraft och som därmed ökar arbetslösheten. Denna förklaring avvisas dock generellt av nationalekonomer.[2][3] Förklaringar till för högt löneläge [redigera] De ekonomer som förklarar arbetslösheten med att lönen hamnar över jämviktsnivån har försökt hitta förklaringar till att detta fenomen uppstår. Insider-outsider-hypotesen har föreslagit att de som har arbete är insiders som utnyttjar sin makt över fackföreningar och företag till att hålla uppe lönerna, medan man inte tar någon hänsyn till outsiders. En annan teori är public choice-hypotesen som förklarar löneregleringar med att särintressen påverkar den politiska processen till sin fördel. Arbetslöshet i världen [redigera] Sverige [redigera] Statistiska centralbyrån har sedan tidigt 1960-tal mätt och beräknat den officiella arbetslösheten i Sverige bland annat med hjälp av de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB:s beräkningar vilar på internationella överenskommelser och definitioner fastställda av ILO. I Sverige mäts i allmänhet arbetslöshet enligt punkt 2 ovan, genom att jämföra antalet personer anmälda på arbetsförmedlingen som arbetssökande med det antal personer i befolkningen som enligt SCB befinner sig i yrkesverksam ålder. Vid sidan av dessa finns även personer inskrivna i olika arbetsmarknadsprogram. Många menar att även dessa är att betrakta som arbetslösa, eftersom de saknar ett "riktigt" arbete. Skillnaden mellan det svenska, officiella måttet och den internationella definitionen av arbetslöshet låg tidigare till exempel i huruvida man räknade de heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete som arbetslösa eller ej. Detta har dock ändrats och sedan 2005 inkluderas dessa studerande i arbetslöshetsstatistik i enlighet med den internationella definitionen. Sedan 2009 presenteras arbetslösheten i Sverige enligt denna definition. Utvecklingsländer [redigera] Utvecklingsländer har ofta en dåligt utvecklad arbetsmarknad. Många är undersysselsatta eller informellt anställda. Vanligtvis har få en formell anställning. Denna minoritet är dock ofta politiskt mäktig. The Economist har beskrivit Indiens arbetsmarknad som karakteriserad av "betungande arbetsmarknadsregleringar som skyddar en minoritet av arbetstagare på bekostnad av arméer av jobbsökande".[4]